Garnspinning i Frankrike
Som ni säkert nästan alla förstått, har Ullcentrum haft dåligt med melerade garner i över ett år.
Anledningen är att industrier i hela Europa har svårt att få arbetskraft. Det gäller Sverige, men också våra grannländer som Estland och Litauen. Det handlar inte om löner, utan mer om vad som är trendigt att arbeta med. Arbetsförmedlingen berättar om utbildningar i Sverige som står knappt halvfulla.
Så Ullcentrums fina spinneri i Litauen går på halvfart, på grund av personalbrist.
Det har gjort att melerade garner har fått stryka på foten, och spinneriet har fokuserat på att få fram enfärgade garner.
Att spinna melerat garn är inte lätt, det är ett hantverk, kräver erfarenhet och känsla.
Sedan försommaren har Ullcentrum fått kontakt med ett duktigt spinneri nere i Frankrike.
Det ligger i den södra delen av landet, och man kan säga mitt i landet.
Det är ödslig landsbygd, bara smala små slingrande vägar, gulliga byar, med många igenbommade gamla stenhus, gröna åkrar och betande charolais kor.
Som garnsäljaren sa: Middle of nowhere
Fonty Filature heter spinneriet.
Vi har lärt oss att Filature betyder spinneri på svenska.
Man kör på mycket smala vägar, utan vägmarkeringar. Nu är vi 2 km ifrån spinneriet.
Här är den officiella vägen till spinneriet. Vi förundrades över hur stora lastbilar med ull kommer fram här. (klicka på små bilder)
På spinneriet basar Aline och Corinne. Aline är produktionschef, och Corinne har hand om ekonomin och logistiken.
Här är en del av spinngänget. Från vänster står: Audrey, Magalie, Audrey, Coraline, Christine, Audrey.
(Audrey verkar vara ett populärt namn)
Karine kommer på bild nedan vid spinnmaskinen.
Först ska ullen kardas. Här ligger den cerisefärgade ullen i väntan på att bli instoppad i kardverket.
Coraline lägger in ullen på matarbordet till kardverket.
På andra sidan kommer förgarnet ut, och de ska rullas upp på de här rullarna.
Här ligger det förgarn, som har lyfts av kardverket, och ligger i väntan på spinning.
Ser ni vilken färg som spinns nu? Jo, det är Cerise-lila-grå, som har varit slut väldigt länge.
Så här ser spinnmaskinen ut. Karine sköter maskinen. Det är ett väldigt springande för Karine, eftersom trådarna går av ofta. Då måste Karine fånga upp den lösa änden, trä in den som på en symaskin genom små hål och fästa på konen nere.
Grå ull, som vi kallar Gotlandsull är den värsta ullen som finns att spinna. Den går av mest hela tiden. Det beror på att fibrerna på Gotlandsull är slanka och hala. Inget spinneri är glad åt att spinna Gotlandsull. Vit ull är mycket enklare.
Efter spinningen, ska garnet tvinnas, så att det blir tvåtrådigt.
Och här kommer nästa stötesten. Färgerna måste löpa parallellt.
Och det vill de inte göra riktigt.....
Efter det att garnet har tvinnats till tvåtrådigt, eller om det ska vara entrådigt, så ska garnet härvas upp till 100 grams härvor.
Coraline fäster trådarna som löper från koner, på härvelmaskinen.
Nu snurrar härveln runt, och en varvräknare mäter varven. När garnet har snurrat 300 meter stannar maskinen. Alla härvorna mäter lika långt. En del härvor kan väga lite mer än 300 gram, medan andra kan väga något under. Det beror inte på att garnet har olika längd, utan på att ullfibrerna har uppfört sig olika under spinningen.
Maskinerna krånglar ibland, och någonting går sönder. På Fonty är det två män som arbetar som mekaniker. För det mesta går det inte att skicka efter reservdelar, utan de får svetsa, laga och tillverka delar själva. Här lagar Alain kardverket som har stannat.
När man spinner enfärgat garn, brukar garnet oftast färgas efter spinning.
Idag färgar Ullcentrum sitt garn hos Claes i Kinna, utanför Borås.
Garnet tvättas även efter spinning. Michel lyfter upp nytvättat garn ut tvättbaljan.
Inne i färglabbet hittar vi Guillaume och Michaël som planerar och väger färgpulver till garnfärgning. (klicka på små bilder)
Färgeriet färgar även råull till fina färger. Det är när man ska spinna av färgad ull.
Här är torken som torkar den blöta ullen. Det är en liten tork. De stora tvätterierna har betydligt större torkar.
Ibland kan man vilja steama garnet, som det heter. Det betyder att garnet utsätts för het vattenånga.
Då reser sig fibrerna, och garnet upplevs som mjukt och fluffigt.
Utanför spinneriet porlar ett vattendrag. Förr i tiden låg det en vattenkvarn här som drev spinnverksamheten. Spinneriet tar fortfarande en del av det rena och mjuka vattnet till garnfärgning och tvätt av garner.
Glada hälsningar
Ann
Va trevligt att få vara med och se hur det går till på ett spinneri/ "färgeri" :)