Ljusgrå vantar i Arbrå teknik


Virkad nålbindning kan man virka i lite olika varianter.
En av varianterna kallas för Arbråteknik.
Originalet på Arbråvanten börjar uppe vid fingertopparna och virkas neråt, medan den här vanten börjar nere vid handleden och virkas uppåt, som vi gör med de flesta vantar nuförtiden.
Garn är Ullcentrums tretrådiga ullgarn, färg ljusgrå, och med en uddkant i färg röd på ljusgrå. 
Virknål nummer 4 eller 4½.
Storlek Small (Medium) Large.
Längd 21 (24) 26 cm.
Garnåtgång är 100 (125) 150 gram.
Designer är Ulrika Andersson.
 

ÖKNING: virka 2 m i samma nertag

MINSKNING: dra upp 1 m från var m 2 ggr = 5 m på nålen som dras igenom på en gång

MÖNSTER: Arbrå - mönster

VARV 1: börja i 2:a lm från nålen, dra upp 1 m, dra sedan upp 1 m från 3:e lm = 3 m på nålen, som dras igenom på en gång, * sätt nålen bakom/under de 2 lodräta maskbågarna (mbg), som är längst till vänster och direkt i nästa lm, dra upp 1 m = 4 m, som dras i genom på en gång*, upprepa *-*, utmed hela uppläggningen. Markera varvets början, fortsätt direkt med

VARV 2: ta ihop till en ring: sätt nålen bakom/under 2 lodräta mbg på sista m, om bakre mbg på 1:a m, och om främre mbg på arbetets insida, dra upp 1 m, dra genom 4 m, * sätt nålen bakom/under de 2 lodräta mbg, om bakre mbg på 1:a m, och om främre mbg på arbetets insida, dra upp 1 m, dra genom 4 m *, upprepa *-*. Upprepa v 2.

VANTAR

Virka båda vantarna samtidigt för att få dem lika ! Lägg upp 40(44)48 lm och virka mönster = 38(42)46 m. Virka sammanlagt 5(6)6 v. Märk ut de 2 mittersta m för tumkilen. Öka 1 m på var sida om märket vartannat v 4(5)5 ggr, men med 2 m mera mellan ökningarna varje gång =10(12)12 m i tumkilen. Virka 4(4)5 lm, hoppa över 9(11)12 m vid tumkilen, börja med att dra upp 1 m från var m 2 ggr = 3 m som dras igenom på en gång, forts med mönster som förut = 40(44)48 m. Virka tills hela vanten är 18(20)23 cm, eller önskad längd. Sätt ett märke vid varvets början.

Gör hoptagningar så här:

VARV 1: * virka 8(9)10 m, virka ihop 2 m *, upprepa *-* = 36(40)44 m.

VARV 2: * virka 7(6)9 m, virka ihop 2 m *, upprepa *-*.

VARV 3: utan hoptagning. VARV 4: * virka 6(5)8 m, virka ihop 2 m *upprepa *-*.

VARV 5: * virka 5(3)7 m, virka ihop 2 m *, upprepa *-*. VARV 6: * virka 2(4)6 m, virka ihop 2 m *, upprepa *-*. Virka sedan ihop m 2 m till det är 8(10)10 m kvar. Tag av garnet och fäst ihop m.
 
TUMME: fäst garnet i höger sida och dra upp 1 m från var m 3 ggr, dra genom 3 m, forts som förut, virka 20(24)26 m runt tumhålet, minska 1 m i var sida varje v 1(2)2 ggr = 18(20)22 m. Virka 4(5)6 cm, virka ihop 2 m till 6(8)8 m återstår, tag av garnet och fäst ihop m. Tvättråd: se första mönstret.
UDD: virka runt uppläggningen med garn i avvikande fg,* 1 fm, 2 lm + 5 st i samma m som fm, hoppa över 2 eller 3 m,* upprepa *-*. Virka 2 v.
 
 
 Ann
#1 - - Cary:

Finns det ett ungefärligt tillverkningdatum för originalet?

Svar: Originalvanten i tekniken "virkad nålbindning" är troligen 1600-tal. Det som är intressant med Arbrå varianten är att den virkas fortfarande i Arbrå av Elsa Hällberg, som hon har lärt av sin mamma och mostrar. Det har också berättats att tekniken också finns i Ryssland. Troligtvis härstammar virkad nålbindning ur smygmaskvirknig, som har förekommit mycket i Karelen (Finland), men även i Norge, Sverige och Ryssland.
Ullcentrum Öland

#2 - - Cary:

Tack för svaret. Finns det någonting som talar starkare för att "virkad nålbinding" utvecklades ur smygmaskvirkning än ur nålbinding? Nålbindning betraktas allmänt som betydligt äldre än någon form av virkning, och den väntade utvecklingskedjan hade annars varit nålbindning, "virkad nålbindning", smygmaskvirkning (om det i överhuvud taget fanns ett dyl. samband mellan alla dessa tekniker).

Svar: Säkerligen kallades inte virkad nålbindning för det när det när det virkades förr i tiden. I Norge heter smygmaskvirkning pjoning. Att sömma/binda/sy vanlig nålbindning, är samma typ av knut och redskap som att knyta fiskenät. Fiskenät knyts det glest mellan maskorna och till kläder tätt. Det finns inte mycket forskning kring gamla textila tekniker. En anledning är att ull multnar lätt, eller äts upp av mal, vilket gör att det inte finns så många gamla fynd kvar. När arkeologer gräver och hittar fyndigheter som keramik, järn, glas, sten, flinta, ben tror vi kanske att det bara fanns hårda saker förr. Skinn och textilier har multnat bort, och man tänker inte på att de var kanske vanligare föremål. Att tillverka en nål med ett hål för tråden är ungefär lika svårt eller enkelt som att tillverka en pinne med en krok ute i ena änden. Vi kan bara gissa idag vilka tekniker som användes förr. Ett spännande ämne.
Ullcentrum Öland